spökeri

Svenska

Substantiv

Böjningar av spökeri	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	spökeri	spökeriet	spökerier	spökerierna
Genitiv	spökeris	spökeriets	spökeriers	spökeriernas

spökeri

1. företeelse som inte kan förklaras vetenskapligt

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1528.

Översättningar

företeelse som inte kan förklaras vetenskapligt

• finska: kummittelu ^(fi)
• tyska: Spuk ^(de) m