Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av smitning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ smitning smitningen smitningar smitningarna
Genitiv smitnings smitningens smitningars smitningarnas

smitning

  1. (transport, vardagligt) obehörigt avvikande från en olycksplats
    Att kollidera med ett vilt djur utan att snarast polisanmäla är straffbart som smitning.
    Sammansättningar: smitningsolycka
    Besläktade ord: smita

Översättningar

redigera