skriken

Svenska

Adjektiv

Böjningar av skriken		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	skriken
	Neutrum	skriket
Bestämd singular	Maskulinum	(skrikne)?
	Alla	skrikna
Plural		skrikna
		Predikativt
Singular	Utrum	skriken
	Neutrum	skriket
Plural		skrikna
Kompareras inte.
Adverbavledning		(skriket)?

skriken

1. perfektparticip av skrika

   1841: Bref från en vandrande sjöman, s. 140. Tvenne delar. Förra delen., Carl August Gosselman:

   [...] då deras af "nej herre!" sårade öron oförmodadt hugsvalades med den, af hustrun efter dem skrikna, ljuvliga frågan: "äta herrarna gerna pepparrotskött"? - "Ja för tusan, kära gumma!"

Substantiv

skriken

1. böjningsform av skrik