sedig

Svenska

Adjektiv

Böjningar av sedig		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	sedig	sedigare
	Neutrum	sedigt
Bestämd singular	Maskulinum	–	–	–
	Alla	sediga	sedigare	sedigaste
Plural		sediga
		Predikativt
Singular	Utrum	sedig	sedigare	sedigast
	Neutrum	sedigt
Plural		sediga
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		sedigt

sedig

1. (ålderdomligt) sedlig, sedesam, hövisk, civiliserad

   Hon tyckte gärna om att skämta, men alltid på ett sedigt vis.

2. (om hästar) foglig, lugn, tålmodig

   Ingen bättre och sedigare kyrkfåle fanns i tolv socknar.

   Deras skenande försatte även de sedigaste gångarna i oro.

   Under den allmänna villervallan hade tatarernas hästar slitit sig lösa och galopperat bort, men kosackernas sedigare djur stod kvar.

Antonymer: osedig

Besläktade ord: sed, sediga, sedighet

Etymologi: Av fornsvenska sidhugher, härlett från sed.

Fraser: Fager kropp och sedig själ finns inte alltid tillsammans.

Jämför: sedlig

Se även tesaurus: Kyskhet, Dygd, Plikt, Ödmjukhet, Måttfullhet

Översättningar

se sedlig

foglig, lugn, tålmodig

• engelska: well-behaved ^(en), gentle ^(en)