samfärdsel

Svenska

Substantiv

Böjningar av samfärdsel	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	samfärdsel	samfärdseln
Genitiv	samfärdsels	samfärdselns

samfärdsel

1. det att åka och transportera (inom ett visst område), trafik eller kommunikation

   1908: Svenska landsmål och Svenskt folkliv, 1:a häftet: Bjärke härad, ett bidrag till Västergötlands bebyggelsehistoria, Sven Lampa:

   De [urgamla kulturcentra] lågo vanligen i närheten av ett vattendrag, där fruktbar jordmån utbredde sig ock där samfärdseln under älsta tider varit god.

   Jämför: samåkning

Översättningar

trafik, kommunikationer

• tyska: Verkehr ^(de) m