sag

Se även ság, säg och såg.

Bokmål

Substantiv

sag

1. (verktyg) såg

Danska

Substantiv

Böjningar av sag	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sag	sagen	sager	sagerne
Genitiv	sags	sagens	sagers	sagernes

sag

• uttal: /sæːˀj/

1. sak

   Etymologi: Av fornnordiska sǫk.

Tyska

Verb

sag

1. böjningsform av sagen