sönderfall
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av sönderfall | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | sönderfall | sönderfallet | sönderfall | sönderfallen |
| Genitiv | sönderfalls | sönderfallets | sönderfalls | sönderfallens |
- (generellt) spontan (plötslig eller utdragen) process som resulterar i att något som var en enhet delas upp i bitar, blir mindre, eller förlorar sin funktion eller sitt värde
- Separatistiskt sönderfall av Jugoslavien under 1990-talet medförde storskaliga våldsamheter under flera år.
- (kärnfysik) spontan omvandling av atomkärnor som medför att en liten bit skjuts ut och energi frigörs
- Tunga kärnor drabbas av alfa-sönderfall.
- Se även: elektroninfångning, fission
- (matematik) minskning i samband med en exponentiell funktion
Översättningar redigera
Verb redigera
sönderfall
- böjningsform av sönderfalla