sällskapsspel

Svenska

Substantiv

Böjningar av sällskapsspel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	sällskapsspel	sällskapsspelet	sällskapsspel	sällskapsspelen
Genitiv	sällskapsspels	sällskapsspelets	sällskapsspels	sällskapsspelens

sällskapsspel

1. spel (såsom brädspel eller kortspel) som spelas i sällskap som hobby eller för umgänge

   Jämför: sällskapslek

Översättningar

spel som spelas i sällskap

• tyska: Gesellschaftsspiel ^(de) n