rutten

Svenska

Adjektiv

Böjningar av rutten		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	rutten	ruttnare
	Neutrum	ruttet
Bestämd singular	Maskulinum	ruttne		ruttnaste
	Alla	ruttna
Plural		ruttna
		Predikativt
Singular	Utrum	rutten	ruttnare	ruttnast
	Neutrum	ruttet
Plural		ruttna
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(ruttet)?

rutten

1. som har ruttnat

   1935: Vivi, flicka med melodi, Agnes von Krusenstjerna:

   Från marken steg upp en lukt av fukt och av ruttna stubbar.

2. (slang) dålig

   1951: Bergspredikan, Sida 129, Folke Fridell:

   Förresten var det för ruttet att gå till jobbet direkt från ett sextioårsgille.

3. (slang) usel, lumpen, ynka

   2017: Sanningen om Audrey Wilde, Eve Chase (översatt av Helen Ljungmark):

   Han ser bra ut, men har inte ett ruttet korvöre.

Etymologi: Belagt i svenskan sedan förra hälften av 1300-talet, såsom fornsvenska rutin.

Besläktade ord: ruttenhet, ruttna, förruttnelse

Översättningar

som ruttnat

• bokmål: råtten ^(no)
• engelska: rotten ^(en), putrid ^(en)
• esperanto: putra
• franska: pourri ^(fr)
• färöiska: rotin ^(fo)
• galiciska: podre ^(gl)
• italienska: marcio ^(it)
• japanska: 腐った (くさった, kusatta)
• nederländska: rot ^(nl), verrot ^(nl)
• nynorska: ròten ⁽ⁿⁿ⁾
• polska: zgniły ^(pl), zepsuty ^(pl)
• portugisiska: podre ^(pt), apodrecido
• spanska: podrido ^(es), pútrido ^(es)
• tyska: faul ^(de), verfault ^(de), verdorben ^(de), verrottet ^(de)

Substantiv

rutten

1. böjningsform av rutt