Svenska redigera

Substantiv redigera

rug m

  1. (orsamål) råg
    Etymologi: Av fornnordiska rugr.

Bokmål redigera

Verb redigera

rug

  1. böjningsform av ruge

Danska redigera

Verb redigera

rug

  1. böjningsform av ruge

Engelska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av rug  Singular Plural
Nominativ rug rugs
Genitiv rug's rugs'

rug

  1. matta som täcker mindre delar av ett golv, pläd
    Jämför: carpet

Nynorska redigera

Verb redigera

rug

  1. böjningsform av ruge