ridge

Engelska

Substantiv

Böjningar av ridge	Singular	Plural
Nominativ	ridge	ridges
Genitiv	ridge's	ridges'

ridge

1. ås, rygg; en långsträckt höjd på land eller på havsbotten
2. takås, taknock; mer generellt en linje som utmärks av att två ytor däri möts, och åt båda sidorna lutar nedåt

Se även

• crest
• esker

Verb

Böjningar av ridge	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	ridge	ridges	ridge
Preteritum	◀	ridged	▶
Perfektparticip	◀	ridged	▶
Presensparticip	◀	ridging	▶

ridge

1. (jordbruk) kupa (potatis)