reform

Se även Reform.

Svenska

Substantiv

Böjningar av reform	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	reform	reformen	reformer	reformerna
Genitiv	reforms	reformens	reformers	reformernas

reform

1. målinriktad förändring av villkoren inom något samhällsområde utan våldsinslag; (ibland i en mer allmän betydelse) förändring av förhållanden

   Efter en lång tid av konservativt styre fanns det ett stort behov av ekonomiska och sociala reformer.

   Reformen hade (resulterade i) både vinnare och förlorare.

   Etymologi: Sedan 1750. Av franskans réforme, ’reform’.

   Besläktade ord: reformera, reformering, reformism, reformist, reformistisk

   Sammansättningar: arbetsmarknadsreform, arbetstidsreform, betygsreform, bolagsskattereform, bolånereform, bostadsreform, budgetreform, du-reform, demokratireform, EU-reform, filmreform, frihetsreform, friskolereform, författningsreform, förskolereform, försvarsreform, förvalsreform, grundlagsreform, grundskolereform, gymnasiereform, handelsreform, hälsoreform, högskolereform, immigrationsreform, inkomstskattereform, invandringsreform, jobbreform, jordreform, jordbruksreform, jämlikhetsreform, jämställdhetsreform, kommunreform, kriminalvårdsreform, lagreform, landreform, läroplansreform, marginalskattereform, migrationsreform, myntreform, ni-reform, pensionsreform, polisreform, processreform, psykiatrireform, reformanhängare, reformarbete, reformbehov, reformfientlig, reformförsök, reformiver, reformivrare, reformkrav, reformpaket, reformpedagogik, reformpolitik, reformpolitiker, reformprogram, reformsinnad, reformsträvan, reformsträvande, reformtakt, reformutrymme, reformvilja, reformvän, reformvänlig, regionreform, representationsreform, RUT-reform, rättsreform, rättstavningsreform, rättvisereform, rösträttsreform, samhällsreform, sexualreform, sjukförsäkringsreform, sjukreform, sjukvårdsreform, skattereform, skenreform, skolreform, socialreform, sockerreform, språkreform, stavningsreform, strukturreform, tandvårdsreform, taxereform, universitetsreform, utbildningsreform, valfrihetsreform, valreform, valutareform, vårdreform, välfärdsreform

   Fraser: verbala reformer

   Synonymer: förändring, nyordning, ombildning, omdaning, omskapning, omstöpning

   Jämför: framsteg, omorganisering, samhällsförbättring

   Jämför: revorm (vars gammalstavning är reform)

Översättningar

ombildning, förändring av förhållanden

• armeniska: բարեփոխում ^(hy), ռեֆորմ ^(hy)
• belarusiska: рэформа f
• bokmål: reform
• bulgariska: реформа ^(bg) f
• danska: reform ^(da) u
• engelska: reformation ^(en), reform ^(en), amendment ^(en)
• esperanto: reformo
• estniska: reform ^(et)
• finska: uudistus ^(fi), reformi ^(fi)
• franska: réforme ^(fr) f
• grekiska: μεταρρύθμιση ^(el) f, αναμόρφωση ^(el) f
• ido: reformo ^(io)
• indonesiska: reformasi ^(id)
• isländska: umbætur f pl, umbót f, úrbætur f pl
• italienska: riforma ^(it) f
• koreanska: 혁신 ^(ko)
• kroatiska: reforma
• kurdiska: guhartin ^(ku), reform ^(ku)
• litauiska: reforma
• nynorska: reform
• polska: reforma ^(pl) f
• portugisiska: reforma ^(pt) f
• rumänska: reformă ^(ro)
• ryska: реформа ^(ru) f
• serbiska: реформа ^(sr) f, reforma ^(sr) f
• slovakiska: reforma f
• spanska: reforma ^(es) f
• tjeckiska: reforma ^(cs) f
• turkiska: reform ^(tr)
• tyska: Reform ^(de) f
• ukrainska: реформа f
• ungerska: reform ^(hu)

Bokmål

Substantiv

Böjningar av reform	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	reform	reformen	reformer	reformene
Genitiv	reforms	reformens	reformers	reformenes

reform m

1. reform

Danska

Substantiv

Böjningar av reform	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	reform	reformen	reformer	reformerne
Genitiv	reforms	reformens	reformers	reformernes

reform u

• uttal: ʁεˈfɒˀm

1. reform

Engelska

Substantiv

Böjningar av reform	Singular	Plural
Nominativ	reform	reforms
Genitiv	reform's	reforms'

reform

1. reform

Verb

Böjningar av reform	Singular		Plural
	1-2:a pers.	3:e pers.
Presens	reform	reforms	reform
Preteritum	◀	reformed	▶
Perfektparticip	◀	reformed	▶
Presensparticip	◀	reforming, vard. reformin'	▶

reform

1. reformera

Estniska

Substantiv

reform

1. reform

Kurdiska

Substantiv

reform

1. reform

Nynorska

Substantiv

Böjningar av reform	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	reform	reforma	reformer	reformene

reform f

1. reform

Turkiska

Substantiv

reform

1. reform

Ungerska

Substantiv

reform

1. reform