Se även rafs.

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av räfs  Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ räfs räfset
Genitiv räfs räfsets
Böjningar av räfs  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ räfs räfsen
Genitiv räfs räfsens

räfs n eller u

  1. eller säd som räfsats ihop (med en räfsa)
    1892 (17 aug): En Fält-väder-ria. (Upsalaposten):
    Blott en del af räfsen tager skada vid långvarigt regn.
  2. handlingen att räfsa ihop; räfsning
  3. böjningsform av räf
 
Besläktade ord: räfsa
Anagram: fräs, sfär