Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av psaltare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ psaltare psaltaren, vard. psaltarn psaltare psaltarna
Genitiv psaltares psaltarens, vard. psaltarns psaltares psaltarnas

psaltare u

  1. antikt judiskt stränginstrument
    Etymologi: Av fornsvenska psaltare, saltare, [1] via latinska psaltērium, av grekiska ψαλτήριον (psaltḗrion).
    Upp, psaltare och harpa
    Se även: harpa, w:Psaltaren

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "psaltare"