prestige

Se även Prestige.

Svenska

Substantiv

Böjningar av prestige	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	prestige	prestigen
Genitiv	prestiges	prestigens

prestige

• uttal: prɛsˈtiːɧ

1. mått på uppfattningen av hur kollektivet värderar en person eller en grupp

   Synonymer: anseende

   Jämför: status, renommé, ära

Sammansättningar

• prestigefråga
• prestigefull
• prestigefylld
• prestigeförlust
• prestigelös
• prestigevinst

Översättningar

Översättningar

• engelska: prestige ^(en)
• finska: arvovalta ^(fi)
• franska: prestige ^(fr)
• nederländska: aanzien ^(nl), prestige ^(nl)
• spanska: prestigio ^(es) m