Svenska

redigera

Interjektion

redigera

plingplong

  1. (onomatopoesi) interjektion som används när man vill härma en dörrklockas pling
    2017: Monsternannyn, Tuutikki Tolonen (översatt av Bo Samuelsson):
    Hilda ringde en gång till på Oskars dörrklocka. Pling-plong!
    Varianter: pling-plong, pling plong, pling plång (mindre brukligt)
    Etymologi: Av de dörrklockor med knapp där det kommer ett pling när man trycker in knappen och ett när man släpper den.
    Användning: Ordet beskrivs i Svenska Akademiens ordlista under stavningen plingplong, medan de övriga varianterna endast är dokumenterade i bok- och tidningstext.[1]
    Jämför: dingdång, bingbång, plingeling, plingelingeling

Källor

redigera
  1. Svenska Akademiens ordlista: "plingplong", läst 2023-11-07