bingbång

Svenska

Interjektion

bingbång

1. (onomatopoesi) interjektion som återger ljudet från (kyrktornens) klockringning

   1923: En dagdriverskas anteckningar, Agnes von Krusenstjerna:

   Det är som lade sig alla dessa klämtande klockors ljud tryckande tungs över den eljes så glada staden. Bing-bång. Bing-bång.

   2011: Ond skörd, Sharon Bolton (översatt av Karl G. och Lilian Fredriksson):

   Bing, bång. Den gamla klockan rös i protest mot att bli väckt ur sömnen så sent på natten. Bing-bång.

   Jämför: pling plong