Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av påskgubbe  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ påskgubbe påskgubben påskgubbar påskgubbarna
Genitiv påskgubbes påskgubbens påskgubbars påskgubbarnas

påskgubbe u

  1. (folktro) manlig motsvarighet till påskkäring; utklädd gubbe som (i vissa trakter) hittar på upptåg under påskaftonen
    1902 (2 apr): Påskbrevens bakgrund. (Karlstads-Tidningen):
    Och de få som ärp mer anlagda för reflexion tänka på sin höjd att folk i gamla vidskepliga tider trott på tillvaron av påskgubbar och påskkäringar liksom man trott på skogsrån och näcken och tomtar.
  2. (främst i äldre tider) karikatyraktiga figurer (”gubbar”) som tecknades (i synnerhet av barn) på påskbrev för att ges bort under påsken