påhittig
Svenska
redigeraAdjektiv
redigeraBöjningar av påhittig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
---|---|---|---|---|
Attributivt | ||||
Obestämd singular |
Utrum | påhittig | påhittigare | |
Neutrum | påhittigt | |||
Bestämd singular |
Maskulinum | påhittige | påhittigaste | |
Alla | påhittiga | |||
Plural | påhittiga | |||
Predikativt | ||||
Singular | Utrum | påhittig | påhittigare | påhittigast |
Neutrum | påhittigt | |||
Plural | påhittiga | |||
Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
Adverbavledning | påhittigt |
- (om person) som har lätt för att hitta utvägar, upptåg eller medel
- 1908: En sjuttioårings minnen, Carl Rupert Nyblom:
- Det gällde att vara kvick i vändningarna, påhittig och omväxlande i tankar och språk, och det var ej alltid så lätt.
- Det gällde att vara kvick i vändningarna, påhittig och omväxlande i tankar och språk, och det var ej alltid så lätt.
- Synonymer: uppfinningsrik
- Besläktade ord: påhitt, påhittighet
- 1908: En sjuttioårings minnen, Carl Rupert Nyblom:
Översättningar
redigeraÖversättningar
- finska: kekseliäs (fi)
- franska: ingénieux (fr)
- lulesamiska: sjuggel
- tyska: erfinderisch (de), einfallsreich (de)