ostracism

Svenska

Substantiv

Böjningar av ostracism	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ostracism	ostracismen	ostracismer	ostracismerna
Genitiv	ostracisms	ostracismens	ostracismers	ostracismernas

ostracism

1. (i antikens Grekland) landsförvisning av oönskade medborgare genom hemlig omröstning (utan någon rättegång)
2. (sociologi, psykologi) informell uteslutning eller utfrysning av personer från en grupp genom att socialt förkasta eller ignorera dem

   Företeelser och åsikter som inte passar in i PK-mallen motas ut och straffas med ostracism.

   Ostracism mot personer med ovälkomna åsikter försämrar Wikipedia och skadar dess förtroende.

Etymologi: Av grekiska ὀστϱακισμός (ostrakismos, ”ostracism”), grekiska ὄστϱακον (ostrakon, ”musselskal”). I vissa demokratiska stater i det forntida Grekland kunde en farlig för friheten utpekad person landsförvisas på viss tid (vanligen tio år) genom en omröstning som gick till så att var och en av de till ett antal av minst 6000 församlade medborgarna lämnade ett ostrakon (en bit av en krukskiva eller stenföremål) på vilket han skrivit ett namn, varefter den vars namn skrivits på de flesta röstskärvorna förständigades att bege sig ur landet inom tio dagar.

Se även: bannlysning, exkommunikation, mobbning

Besläktade ord: ostracisera, ostracisering

Översättningar

både i antiken och nutid: uteslutning av oönskade personer

• engelska: ostracism ^(en)
• franska: ostracisme ^(fr) m
• japanska: しかと (shikato)
• polska: ostracyzm ^(pl) m

Engelska

Substantiv

Böjningar av ostracism	Singular	Plural
Nominativ	ostracism	ostracisms
Genitiv	ostracism's	ostracisms'

ostracism

1. ostracism