onomastikon

Svenska

Substantiv

Böjningar av onomastikon	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	onomastikon	onomastikonet	onomastikon, onomastika	onomastikonen
Genitiv	onomastikons	onomastikonets	onomastikons, onomastikas	onomastikonens

onomastikon n

1. en individs mentala encyklopedi av namn, ett särskilt ordförråd för namn; mentalt namnförråd

   Synonymer: namnförråd

   Besläktade ord: onomastik, onomastisk

   Sammansättningar: antroponomastikon