oktroj

Svenska

Substantiv

Böjningar av oktroj	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	oktroj	oktrojen	oktrojer	oktrojerna
Genitiv	oktrojs	oktrojens	oktrojers	oktrojernas

oktroj u

1. statligt tillstånd eller bemyndigande att bedriva viss typ av verksamhet, på senare tid endast använt om bankverksamhet

   1998: Remiss angående ansökan om oktroj för Salus Bankaktiebolag (Sveriges Riksbank):

   Detta innebär att stadgandet i BrL 2:19 kan anses uppfylld såväl bokstavligen som i enlighet med regelns syfte. Mot bakgrund av detta tillstyrker Riksbanken att banken beviljas oktroj.

   Besläktade ord: oktrojera

   Sammansättningar: bankoktroj