oboe

Se även Oboe.

Oboe och notblad

Svenska

Substantiv

Böjningar av oboe	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	oboe	oboen	oboer	oboerna
Genitiv	oboes	oboens	oboers	oboernas

oboe u

• uttal: ʊˈboː

1. ett träblåsinstrument med dubbla rörblad

   1897: Karolinerna av Verner von Heidenstam - Inga dryckesvisor skallade, men konungen lät puka och oboe muntert ljuda hela natten.

   1985: Språkbankens konkordans - Press95 av Håkan Dahl, GP - Utsökta insatser från trumpeterna, hornen, oboen, violoncellen och kontrabasen, fördelade mellan kvällens båda uppgifter.

Etymologi

av it. oboe, av fr. hautbois.

Besläktade ord

• oboist

Översättningar

Översättningar

• afrikaans: hobo
• bokmål: obo ^(no)
• danska: obo
• engelska: oboe ^(en)
• finska: oboe ^(fi)
• franska: hautbois ^(fr) m
• interlingua: oboe
• isländska: óbó ^(is), hápípa
• italienska: oboe ^(it)
• nederländska: hobo ^(nl)
• nynorska: obo
• polska: obój ^(pl) m
• ryska: гобой ^(ru) m (gobój)
• spanska: oboe ^(es)
• tyska: Oboe ^(de) f

Engelska

Substantiv

oboe

1. oboe

Finska

Substantiv

oboe

1. oboe

   Besläktade ord: oboisti

Interlingua

Substantiv

oboe

1. oboe

Italienska

Substantiv

oboe

1. oboe

Spanska

Substantiv

oboe

1. oboe