nystavning

Svenska

Substantiv

Böjningar av nystavning	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nystavning	nystavningen
Genitiv	nystavnings	nystavningens

nystavning u

1. (lingvistik) stavning som är korrekt efter reformen; t.ex. 1901 i Tyskland, 1907 i Sverige, 1918 i Ryssland

   Den första strofen, som står i nottexten, har gammalstavning, de övriga nystavning.

   Antonymer: gammalstavning

   Besläktade ord: nystavare

   Se även tesaurus: Skrivning

Översättningar

stavning som är korrekt efter reformen

• engelska: new spelling, contemporary orthography
• ryska: но́вая орфогра́фия f, совреме́нная орфогра́фия f, реформи́рованная орфогра́фия f