Svenska redigera

Substantiv redigera

nykung u

  1. (historia, Sydsverige, oftast som egennamn och med versal skrivet) nyårsny; första nymånen efter nyår
    1935: Volym 21 av Nordisk kultur: Tideräkningen, Martin Persson Nilsson:
    Han kallades Nykung och hälsade vördnadsfullt med orden: "Välkommen Nykung, välkommen herre, med korn och med kärne, med sol och med värme, med fläsk och med bösten, med gott öl om hösten, föd ko i bås, ge havre åt gås, galtarna i skogen, tröskarna på logen, fiskarna i floden, föd ko i bås"
    1953: Majstång och julgran: våra helgseder, Vera Forsberg:
    Helst skulle man hälsa på Nykung med en bit bröd i ena handen, ett silvermynt i munnen och psalmboken i den andra handen.
    Varianter: Nykung (egennamn)
    Synonymer: nyårsny