TvärspråkligtRedigera

KodRedigera

nor

nor

  1. (ISO 639-2) kod för språket bokmål
  2. (ISO 639-3) kod för språket bokmål
 
Se även: nob, nno

SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av nor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ nor noret nor noren
Genitiv nors norets nors norens

nor n

  1. smalt sund

ÖversättningarRedigera

BottniskaRedigera

AdverbRedigera

nor

  1. norr
    Etymologi: Av fornnordiska norðr.
    Varianter: nórð
    Sammansättningar: norbyggar, norett’, norlenning, norvegg

SubstantivRedigera

Böjningar av nor  Oräknebart
maskulinum Obestämd Bestämd
Nominativ nor norĕnn
Dativ   norŭm

nor m

  1. nordanvinden

DanskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av nor  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ nor noret nor norene
Genitiv nors norets nors norenes

nor n

  1. nor (smalt sund)
  2. sött och hjälpbehövande barn eller djur

EngelskaRedigera

KonjunktionRedigera

nor

  1. eller (negativt, t.ex. i konstruktionen neither ... nor); inte heller
    I am neither hungry nor thirsty
    Jag är varken hungrig eller törstig