nekton

Svenska

Substantiv

Böjningar av nekton	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	nekton	nektonet
Genitiv	nektons	nektonets

nekton

(biologi) organismer (växter och djur) som av egen kraft och oberoende av havsströmmar, vågor eller vind simmar i hav eller sötvatten
Ofta utgörs nekton av frisimmande räkor, fiskar och större maneter.

Jämför: plankton (som avser organismer som inte aktivt simmar utan driver fritt i vattenmassan, och är beroende av vattnets strömningar för att kunna förflytta sig)

Etymologi

Av tyska nekton myntat 1890 som biologisk term av den tyska vetenskapsmannen Ernst Haeckel, härlett ur grekiska νηκτόν (nēktón), neutrum singularis av grekiska νηκτός (”simmande”), verbalsubstantiv av grekiska νήχομαι (”simmar”), vilket är rotbesläktat med latinska nare (”simma”) och grekiska νάω (”flyter”).

Översättningar

organismer (växter och djur) som av egen kraft och oberoende av havsströmmar, vågor eller vind simmar i hav eller sötvatten

bokmål: nekton n
engelska: nekton^(en)
ryska: нектон^(ru) m
tyska: Nekton^(de) n