Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av mysa  Aktiv Passiv
Infinitiv mysa mysas
Presens myser myses
Preteritum myste, mös mystes, mös
Supinum myst mysts
Imperativ mys
Particip
Presens mysande, mysandes
Perfekt (myst)

Not:
Perfektparticip existerar med tillhörande partikel.
 
mysa [1]

mysa

  1. småle belåtet; se lycklig och nöjd ut
    Nu så är det jul igen, jultomten myser, julegran och klappar han skickar så snäll.
    Den lilla flickan myste åt sin mamma.
  2. njuta av att ta det lugnt och ha fin, ofta mörkare eller mer gammaldags omgivning (oftast i närkontakt med en människa eller ett djur)
    Jag tycker om att sitta och mysa med katten om kvällarna.

Grammatik redigera

  • Preteritumformen mös är mer sällsynt i skrift, och ofta även i tal, än vad formen myste/mystes är.
  • Perfektparticipformen myst är inte vanlig; detsamma gäller passivformerna.
  • I äldre svenska existerade även formen mysade i preteritum.

Besläktade ord redigera

Översättningar redigera

Isländska redigera

Substantiv redigera

mysa

  1. (mat) vassla