Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av motsägelse  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ motsägelse motsägelsen motsägelser motsägelserna
Genitiv motsägelses motsägelsens motsägelsers motsägelsernas

motsägelse

  • uttal: ˈmuːtsɛːgelsə eller ˈmuːtsejelsə
  1. påstående som strider mot ett annat påstående; påstående som inte kan vara sant samtidigt som ett annat påstående, eller ett påstående som aldrig kan vara sant
    Det vore en motsägelse att påstå att den nya bilen är gammal.
    Synonymer: kontradiktion
    Se även: motsäga,
    Sammansättningar: självmotsägelse

Översättningar

redigera