Wikipedia har en artikel om:
morfem

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av morfem  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ morfem morfemet morfem morfemen
Genitiv morfems morfemets morfems morfemens

morfem

  1. (lingvistik) skriftspråkets minsta enhet med en semantisk betydelse och/eller en grammatisk funktion
    För en språkvetenskaplig analys av ett ord kan man dela upp det i sina morfem.
    Fria morfem kan förenas dels med andra fria morfem, dels med bundna morfem.
    Etymologi: Sedan 1898. Av franska morphème, av grekiska μορφή (morphḗ, ”form”).
    Besläktade ord: morf, morfematisk, morfemisk
    Sammansättningar: avledningsmorfem, basmorfem, böjningsmorfem, egenskapsmorfem, fogemorfem, fogmorfem, funktionsmorfem, morfemanalys, morfemlexikon, morfemvillkoret, nollmorfem, restmorfem, rotmorfem
    Jämför: avledning, ordled
    Se även: fonem, morfofonematik, morfologi, morfotax

Översättningar

redigera