SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av morf  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ morf morfen morfer morferna
Genitiv morfs morfens morfers morfernas

morf u

  1. (lingvistik) förekomsten av ett morfem i en kontext
  2. (zoologi) variant inom en art, som inte är strikt geografiskt avgränsad
 
Etymologi: Av grekiska μορφή (morphḗ, ”form”).
Besläktade ord: allomorf, dimorf, polymorfism

ÖversättningarRedigera