mjäll

Svenska

Adjektiv

Böjningar av mjäll		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	mjäll	mjällare
	Neutrum	mjällt
Bestämd singular	Maskulinum	–	–	–
	Alla	mjälla	mjällare	mjällaste
Plural		mjälla
		Predikativt
Singular	Utrum	mjäll	mjällare	mjällast
	Neutrum	mjällt
Plural		mjälla
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning		(mjällt)?

mjäll

1. len, mjuk, mör; klar, skär och fin, vit

   Farsan med sina löständer gillade bäst mjälla äpplen.

   1854: Georg Bogislaus Stael v. Holstein, Sophie Bolander:

   — Sköna fröken! — sade den gamle krigarn, och tryckte sina läppar på Sophias mjella panna

Substantiv

Böjningar av mjäll	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mjäll	mjället
Genitiv	mjälls	mjällets

mjäll

1. (ålderdomligt) mjölfin sand

   Synonymer: finmo, mjäla, mjälg, mojord

2. (bildligt, dödform) nyfallen snö; pudersnö, lös och tunn snö; tunn snöflinga
3. (bildligt, dödform) vitt perukpuder
4. (bildligt, medicin) vita flagor av döda hudceller på hårbottnen

   Etymologi: Belagt sedan 1851; bildligt efter mjäll i betydelsen tunn snöflinga.

Etymologi: Av fornnordiska mjǫll (”mjölfin sand, pudersnö etc”), till samma rot som svenska mjöl och mjäla (“krossat/malet pulver, puder”) samt mala, från en urindoeuropeiska mel (”krossa, söndersmula”).

Besläktade ord: mala, mjuna, mjäla, mjälla, mjöl

Översättningar

sand

• fornnordiska: mjǫll
• isländska: mjöll

snö

• fornnordiska: mjǫll
• isländska: mjöll

se perukpuder

hudflagor från hårbottnen

• bokmål: flass n
• engelska: dandruff ^(en)
• franska: pellicule ^(fr) f
• japanska: 雲脂 (ふけ, fuke)
• portugisiska: caspa ^(pt) f
• spanska: caspa ^(es) f
• tyska: Schuppe ^(de) f, Haarschuppe f
• västmariska: лӹгӹ (lÿgÿ)
• östmariska: лыге (lyge)

Källor

• SO: mjäll
• SAOB: mjäll subst. 1