Svenska

redigera
Böjningar av missta  Aktiv Passiv
Infinitiv missta misstas
Presens misstar misstas
Preteritum misstog misstogs
Supinum misstagit misstagits
Imperativ missta
Particip
Presens misstagande, misstagandes
Perfekt misstagen

missta

  1. (transitivt) ta fel på, förväxla, ha felaktig uppfattning om
    Erik hade växt så mycket sen sist att jag först misstog honom för sin far.
  2. (reflexivt: missta sig) ta fel, felaktigt uppfatta något fel
    Det gick inte att missta sig på vägen.
 
Varianter: misstaga (ålderdomligt)
Besläktade ord: misstag
Jämför: ta fel, ta miste
Synonymer: förväxla, blanda ihop

Översättningar

redigera