missfallen

Se även Missfallen.

Svenska

Substantiv

missfallen

1. böjningsform av missfall

Tyska

Verb

Konjugation för missfallen  Hjälpverb: haben
Infinitiv		missfallen
Presensparticip		missfallend
Perfektparticip		missfallen
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich missfalle	du missfällst	er, sie, es missfällt
	Plural	wir missfallen	ihr missfallt	sie missfallen
Preteritum	Singular	ich missfiel	du missfielst	er, sie, es missfiel
	Plural	wir missfielen	ihr missfielt	sie missfielen
Imperativ
Singular		-	missfalle !	-
Plural		-	missfallt !	missfallen Sie !
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich missfalle	du missfallest	er, sie, es missfalle
	Plural	wir missfallen	ihr missfallet	sie missfallen
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich missfiele	du missfielest	er, sie, es missfiele
	Plural	wir missfielen	ihr missfielet	sie missfielen

missfallen

1. misshaga