mirakel

Svenska

Substantiv

Böjningar av mirakel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mirakel	miraklet	mirakel, mirakler	miraklen, miraklerna
Genitiv	mirakels	miraklets	mirakel, miraklers	miraklen, miraklernas

mirakel

1. positivt laddad händelse som är övernaturlig eller gudomlig

   Synonymer: underverk, under

   Besläktade ord: mirakulös

   Sammansättningar: mirakelmedel, mirakelmedicin, mirakeltillfrisknande, mirakeltips

Översättningar

Översättningar

• bokmål: mirakel ^(no) n
• engelska: miracle ^(en)
• esperanto: miraklo
• finska: ihme ^(fi)
• franska: miracle ^(fr) m
• frisiska: merakel n
• hebreiska: פֶּלֶא ^(he) m (péle)
• isländska: firn n
• japanska: 奇跡 ^(ja) (きせき, kiseki)
• nynorska: mirakel n
• portugisiska: milagre ^(pt) m
• spanska: milagro ^(es) m
• tyska: Wunder ^(de) n, Mirakel ^(de) n

Frisiska

Substantiv

mirakel n

• uttal: miˈra:kl

1. under

   Varianter: merakel

   Synonymer: wûnder