miasm

Svenska

Substantiv

Böjningar av miasm	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	miasm	miasmen	miasmer	miasmerna
Genitiv	miasms	miasmens	miasmers	miasmernas

miasm u

1. (pseudovetenskaper, i äldre tider, inom homeopatin) hälsovådligt ämne som äntrar en organisms kropp från den omgivande naturen i motsats till hur andra sjukdomar överförs mellan individer

   1930: Mitt liv som upptäcktsresande, Över Elburs berg till Teheran., Sven Hedin:

   I de täta djunglerna kring Rescht går kungstigern på rov, och från frådiga träsk stiga feberalstrande miasmer, som tid efter annan ge upphov till fruktansvärda farsoter.