metallbindning

Svenska

Substantiv

Böjningar av metallbindning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	metallbindning	metallbindningen	metallbindningar	metallbindningarna
Genitiv	metallbindnings	metallbindningens	metallbindningars	metallbindningarnas

metallbindning

1. (fysik, kemi) stark kemisk bindning mellan metallatomer, där dessa ger ifrån sig valenselektroner som bildar ett gemensamt "moln" av elektroner; den uppkomna strukturen är en obegränsad bit av metall

   I rent järn hålls järnatomerna (eller, snarare, de uppkomna metalljonerna) ihop med metallbindning.

   Se även: kovalent bindning, jonbindning

Översättningar

stark kemisk bindning mellan metallatomer, där dessa ger ifrån sig valenselektroner som bildar ett gemensamt "moln" av elektroner

• engelska: metallic bond ^(en)