merafton

Svenska

Substantiv

Böjningar av merafton	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	merafton	meraftonen	meraftnar	meraftnarna
Genitiv	meraftons	meraftonens	meraftnars	meraftnarnas

merafton u

1. (ålderdomligt) sen eftermiddag eller tidig afton, från början cirka klockan 17.00 och senare oftast använt om tid kring 18.00

   1923: Markens gröda, Knut Hamsun (översatt av Hugo Hultenberg):

   Men timmarna gingo nu också, det blev merafton och det blev kväll. Och när Axel hade gått till sängs och stirrat länge nog in i mörkret, somnade han och sov till på morgonen.

2. (ålderdomligt) måltid som intas vid sen eftermiddag (det vill säga merafton i betydelse nummer ett)

   1935: Sänkt sedebetyg, Vilhelm Moberg:

   Far är gammal nu, men han är väl ännu med i hackslåttern. Mot kvällen tröttnar han dock fortare än de andra, och han är nöjd, när det ropas till merafton, för då är det bara tre timmar till kvällen. Det ropas — och slåtterkarlarna sätter ifrån sig liarna med udden i jorden och samlas under en vidgrenad björks skugga. Det är merafton, kaffe med kornkringlor som doppa dukas upp på en slagen tuva.

Etymologi: Av fornsvenska miþaptan, miþer aptan. Se vidare under miþer och aptan.

Översättningar

sen eftermiddag eller tidig afton, från början cirka klockan 17.00 och senare oftast använt om tid kring 18.00

• finska: alkuilta ^(fi)

måltid som intas vid sen eftermiddag (det vill säga merafton i betydelse nummer ett)