menedare

Svenska

Substantiv

Böjningar av menedare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	menedare	menedaren	menedare	menedarna
Genitiv	menedares	menedarens	menedares	menedarnas

menedare u

1. (juridik) person som gör sig skyldig till mened; som ljuger under ed, som svär falskt

   Synonymer: menederska

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet, som fornsvenska menedhare.

Översättningar

person som gör sig skyldig till mened

• belarusiska: клятвапаруша́льнік m
• bokmål: løftebryter m
• bulgariska: лъжесвидетел m
• engelska: perjurer ^(en)
• esperanto: ĵurrompanto
• finska: valapatto ^(fi)
• franska: parjure ^(fr) mf
• italienska: spergiuro ^(it) m
• polska: krzywoprzysięzca ^(pl) m
• ryska: клятвопресту́пник ^(ru) m, лжесвиде́тель ^(ru) m
• spanska: perjurador m
• tjeckiska: křivopřísežník m
• tyska: Meineidige mf