megin

Fornnordiska

Substantiv

megin n (oräknebart)

mägen; makt, styrka, kraft
Sammansättningar: megingjǫrð
(i sammansättningar) huvuddel, huvudsak, essens, kärna; huvud-

Etymologi: Av urgermanska *maginą (”makt, kraft”). Se etymologin för uppslaget mägen.

Hämtad från ”https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=megin&oldid=4053782”