malice

Engelska

Substantiv

malice

1. skadeglädje, med elakt uppsåt

   Etymologi: Av medelengelska malice, fornfranska malice, av latinska malitia (”elakhet, ond kvalitet, ondska”), av malus (“illa, ond”).

   Synonymer: schadenfreude, epicaricacy

   Besläktade ord: malicious