mört

Svenska

Substantiv

Böjningar av mört	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mört	mörten	mörtar	mörtarna
Genitiv	mörts	mörtens	mörtars	mörtarnas

mört

mört

1. en art (Rutilus rutilus) inom fiskfamiljen karpfiskar (Cyprinidae); individ av arten mört

   1913: Juvelerna på Gårda, Ulrik Uhland:

   Hon höll ett skärbräde med sju rensade mörtar balanserande på sin ena flata hand, och i den andra höll hon en uppfälld fällknif mellan tummen och pekfingret.

   Synonymer: skrubb (dialektalt)

   Etymologi: Av fornsvenska mørter.

   Fraser: pigg som en mört

Översättningar

fiskart inom familjen karpfiskar

• bokmål: mort ^(no)
• bretonska: mandog
• danska: skalle
• engelska: roach ^(en)
• estniska: särg ^(et)
• finska: särki ^(fi)
• franska: gardon ^(fr) m
• ido: gardio ^(io)
• italienska: rutilo ^(it), gardon ^(it) m
• kroatiska: bodorka
• nederländska: blankvoorn ^(nl)
• polska: płoć ^(pl) f, płotka ^(pl) f
• spanska: rutilo ^(es) m
• turkiska: kızılgöz ^(tr)
• tyska: Rotauge n, Plötze f, Schwal m

Adjektiv

mört

1. böjningsform av mör

Adverb

mört

1. avledning till adjektivet mör