måns

Se även Måns.

Svenska

Substantiv

Böjningar av måns	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	måns	månsen	månsar	månsarna
Genitiv	måns	månsens	månsars	månsarnas

måns

1. (ofta i sammansättningar) person (eller djur) med dåligt karaktärsdrag

   Sammansättningar: gnällmåns, kissemåns, latmåns, skrytmåns, sölmåns, tjatmåns, tråkmåns

   Etymologi: namnet Måns

Se även

• fia

Översättningar

Översättningar