målbrott

Svenska

Substantiv

Böjningar av målbrott	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	målbrott	målbrottet
Genitiv	målbrotts	målbrottets

målbrott n

1. (anatomi, musik) förändring (sänkning) av (mans-)rösten vid puberteten

   1897: Ung-Hans' kärleksbref:

   Jag hatar och afskyr dessa i evigt målbrott lefvande män.

   1902: Pedagogisk tidskrift:

   ..., att tillfälle beredes för elever med godt röstmaterial att efter målbrottet erhålla på extra timmar ökad undervisning i solosång.

   1918: De löjliga familjerna:

   En hård pojkröst i målbrottet sade föraktfullt: ...

   Synonymer: mutation

   Sammansättningar: målbrottsperiod, målbrottsröst, målbrottsstämma, målbrottstid, målbrottsålder

   Besläktade ord: målbruten, målbrytning

   Se även tesaurus: Uttalsfel, Talröst

Översättningar

förändring (sänkning) av (mans-)rösten vid puberteten

• tyska: Stimmbruch ^(de) m