luvå

Svenska

Verb

luvå

1. (orsamål) flamma

   Etymologi: Fornsvenska lugha, logha, motsvarande danska lue, norska dialektala och isländska loga; jämför tyska lohen; till substantivet.

Älvdalska

Verb

luvå

1. lova

   Grammatik: Pres. ig, du, an luvär, (wįð) luvum, (ið) luvið, dier luvå, pret. ig, du, an luväð, (wįð) luväðum, (ið) luväðið, dier luväð, sup. luvåð.