locus

Svenska

Substantiv

Böjningar av locus	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	locus	locuset	loci	locina
Genitiv	locus	locusets	loci	locinas

locus

1. (biologi, medicin) bestämd plats, såsom en viss gens läge i en kromosom

   2006: Genetisk variation av betydelse för mjölkkvalitet i Rödkullerasen (Sveriges lantbruksuniversitet):

   Den inbördes ordningen mellan de olika kaseingenerna är αs1-β-αs2-κ där avstånden mellan locina αs1-β är ca 20 kb, β-αs2 är ca 70 kb och αs2-κ ligger 95-120 kb ifrån varandra.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1950. Från latinska locus (”plats”).

   Grammatik: Latinsk böjning för plural.

   Varianter: lokus

Översättningar

bestämd plats, såsom en viss gens läge i en kromosom

• engelska: locus ^(en)
• spanska: locus ^(es) m
• tyska: Genort m, Genlocus m, Genlokus m, Lokus ^(de) m, Locus m

Latin

Substantiv

locus m

1. plats

Spanska

Substantiv

Böjningar av locus	Singular	Plural
Maskulinum	locus	loci

locus m

1. (genetik) locus