landshövding

Svenska

Substantiv

Böjningar av landshövding	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	landshövding	landshövdingen	landshövdingar	landshövdingarna
Genitiv	landshövdings	landshövdingens	landshövdingars	landshövdingarnas

landshövding

1. statens företrädare i ett län, chefen för länsstyrelsen, ståthållare

   Sammansättningar: landshövdingehus

Översättningar

statens företrädare i ett län, chefen för länsstyrelsen, ståthållare

• finska: maaherra ^(fi)
• kroatiska: župan m, županica f
• tyska: Regierungspräsident m, Regierungspräsidentin f, Landeshauptmann ^(de) m