Svenska redigera

Substantiv redigera

långhalm u

  1. (jordbruk, byggnadsteknik) halm som efter tröskningen har kvar sin fulla strålängd
    Långhalm av råg var förr ett vanligt taktäckningsmaterial.
    Etymologi: Av fornsvenska langhalmber.
    Fraser: hänga ihop som ler och långhalm