långfinger

Svenska

Substantiv

Böjningar av långfinger	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	långfinger	långfingret	långfingrar	långfingrarna
Genitiv	långfingers	långfingrets	långfingrars	långfingrarnas

Böjningar av långfinger	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	långfinger	långfingern	långfingrar	långfingrarna
Genitiv	långfingers	långfingerns	långfingrars	långfingrarnas

långfinger n eller u

1. på människan det längsta av handens fingrar, det tredje fingret räknat från tummen

   Grammatik: Långfinger liksom finger vacklar i genus och kan vara både neutrum och utrum. Neutrum är vanligare. Pluralformen är dock alltid fingrar oavsett genus.

Översättningar

det längsta av handens fingrar

• bokmål: langfinger
• engelska: middle finger ^(en)
• finska: keskisormi ^(fi)
• franska: majeur ^(fr) m, médius ^(fr) m
• frisiska: middelfinger, middelste finger, mulfinger
• japanska: 中指 ^(ja) (なかゆび, nakayubi)
• katalanska: dit mitger ^(ca) m, dit del cor ^(ca) m, dit del mig ^(ca) m
• kroatiska: srednjak m
• lulesamiska: gasskatjuvdde
• nederländska: middelvinger ^(nl)
• ryska: средний палец ^(ru) m
• spanska: dedo del corazón m
• tyska: Mittelfinger ^(de) m