Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kvittning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kvittning kvittningen kvittningar kvittningarna
Genitiv kvittnings kvittningens kvittningars kvittningarnas

kvittning

  1. överenskommelse om frånvaro från omröstning (särsk i riksdagen) mellan två personer av motsatt åsikt (motsatta partier)